Post biologi
Diverse kadaver, helkropps såsom smådelar, har jag inget emot att ta en närmare titt på, det gör vi ju hela tiden. Men när det kommer till det vi gick igenom på biologin idag, då isar det i ådrorna, en obehaglig gåshud sprider sig, händerna tar ett krampaktigt grepp om något, blicken vänds bort, tankarna går "herregud, jag ska ju bli läkare, jag måste ju kunna se på sånt här" varefter blicken vänds tillbaks utan något annat än äckel som resultat. Hemskt! Till saken, vad var då detta? Ett ansiktsfoto på en liten, stackars flicka som ligger ner med halvöppna ögon. Från munnen och näsborrarna snirklar sig stora, vit-gula maskar (!) som syns alldeles för tydligt mot den mörka huden. Nä, det där är bara för mkt. Jag hoppas allt man aldrig nånsin behöver se det i verkligheten :/ (naivt kanske, men man kan ju alltid hoppas..)
En annan sort av dessa äckliga rundmaskar är de som man kan se precis under huden eller i ögat ibland. Här:
Tänk att ha en sån i ögat, eller var som helst för den delen, och liksom veta att de kryper omkring fullt levande och förstör ens kropp. Det är då man önskar att man var en liten amöba med pansarskal som ingenting kan komma åt. Hellre det.
E.
Kommentarer
Trackback
